Halloj.
Smaskar lite på mitt choklad, hihi. Bara en liten bit då, inte för mycke ;)
Vill inte heller att magen ska bli kass. Jag ska kanske sova över hos Miche idag, eller tvärtom. Sen på söndagen ska vi upp tidigt och se när Menta tävlar. Det ska bli spännande och jag hoppas att hon ska få guld.
Hinner med en kortis historia.

Jag knappade in de sista bokstäverna på tangentbordet och väntade sedan på att något skulle hända. Just i det ögonblicket pep telefonen och skrämde mig ur min datorstol. Jag hämtade den innan den hann ringa för tredje gången, och jag svarade andfått. Michelle lät förvånad i andra sidan luren.
"Sprang du ner för att hämta telefonen?" utbrast hon. "Du som alltid tar det så lugnt när det ringer." Jag räckte tungan till luren och lutade mig mot den vitmålade väggen.
"Nej" sa jag nonchalant. Michelle skrattade som väntat.
"Skulle vi vara idag?" frågade Miche och jag tittade på min alldeles för stora klocka som satt runt min handled.
"Ja" sa jag ,"såklart. Men hos vem?" Miche verkade tänka.
"Hos mig?" föreslog hon och jag nickade.
"Sure" sa jag och drog med foten längs det kalla golvet. "Jag kommer direkt". Vi lade på och jag började gå till Miche. Hon bodde inte så långt borta, så jag fick bara en liten promenad.

Jag letade fram Miches namn på displayen på bostadslarmet och ringde.
"Ingen hemma" sa Miche på andra sidan och sedan hörde jag hur dörren klickade. Jag sprang upp till Michelles lägenhetsdörr och ringde på två snabba signaler. Hon öppnade snabbt och jag smet in. Miche skrattade och stängde dörren efter mig.
"Yay" skrek jag utan anledning och Miche räckte tungan till mig.
"Jag som ville låsa ute dig" skämtade hon och jag drog på mig valpminen.
"Så taskigt" sa jag sårat, "en mentos borde trösta mig".